Att köpa


*Resväska
*Adapter
*Presenter till värdfamiljen
Lycka!


Dock dog lyckan för ett antal timmar när jag var tvungen att skriva till den andra familjen att jag nu har hittat en annan familj. Jag hade förberett dem på att jag inväntade svar från en annan familj men de ville fortfarande hålla kontakten tills jag fick ett slutgiltigt besked.
Ja så sagt och gjort så var det bara att skriva ett mail till dem och berätta att jag hade fått klarttecken från den andra familjen och taka dem för att de har varit så otroligt vänliga och tillmötesgående. An någon anledning blev allting väldigt känslosamt när jag hade skickat mailet till dem och allt kändes helt upp och ner. Blev inte direkt bättre känslomässigt när jag fick det här svaret från dem:
Tror att det blev så känslosamt för att jag har velat det här så länge,4 år,och nu är hela matchningsprocessen klar. Den 4:e februari registrerade jag min profil och den 15:e mars visste jag vilken familj jag ska till. Det har varit som en bergodalbana,massa känslor;glädje,förhoppingar,tacksamhet,sorg,besvikelser och nu är det över. Äntligen!
Men det tog nog någit dygn att landa i att jag faktiskt ska åka till England och att målet är att stanna där i minst ett år. Något som har varit en dröm och ett mål så länge har nu blivit verklighet. Så det kanske inte är så konstigt att allt kändes upp och ner i något dygn.
Men nu har jag äntligen landat i verkligheten, och missuppfatta mig inte om att jag inte gillar min blivande värdfamilj för det gör jag verkligen och skulle inte allt kännas hundra procent skulle jag inte välja att åka till dem. Jag hoppas och vill tro att de kommer att behandla mig som en i familjen och det känns som om det har en skön syn på livet och tillvaron, och jag hoppas att barnen accepterar mig som deras au pair och att vi kan ha massor av glädje med varandra. Det jag såg av dem på skype blev jag väldigt förtjust i och jag hoppas att de är uppfostrade efter sunda värderingar. Måste ju säga att det är ett plus att dottern gillar hästar;-)
Så nu är ett utdrag från belastningsregistret påskrivet och ska faxas iväg och så ska jag prata med två referenser som mamman efterfrågade. Har två i åtanke;min arbetsgivare på företaget där jag jobbade i växeln och receptionen och ledaren för den ungdomasgrupp vi hade förut. Hon var också ansvarig för konfirmanderna de år jag har varit fadder på konfirmationsläger. Så jag hoppas att de vill prata gott för mig!
Over and out!
Match #4


Fick svar från den här familjen och mamman svarade väldigt snabbt på svaret jag skickade till dem. Dock kändes det som om allt gick så snabbt så jag skrev att jag inväntade svar från en annan familj och att jag kan höra av mig om det skulle bli ett nej från dem.
2012-03-11


Har fått några meddelanden från olika familjer men det enda som snurra i mitt huvud är familj #1. Det är den första familjen hittills som jag inte har hittat något som känns som ett minus hos. Så nu går jag bara och väntar och väntar och väntar på att få ett svar från dem. Självklart vill jag mest i hela vrlden att det ska vara ett positivt svar, men även om det är negativt så vill jag veta för att kunna gå vidare och leta rätt på min värdfamilj.
Men samtidigt i all förvirring så börjar jag ändå förstå att det är på riktigt. Lilla jag ska faktiskt lämna min lilla tillvaro och åka till England! Jag skä lämna det trygga och förhoppingsvis bo i en bra familj och träffa fler vänner. Prata ett annat språk i ett helt år och och uppleva en annan kultur på riktigt, inte bara som turist.
Med en nypa tålamod och att jag tillåter mig själv att njuta av den här upplevelsen så kanske det här blir bra trots allt!
Mejl från familj #3


Ett mejl från familj #3 hade kommit i inkorgen, och det var inte ett kort brev. Men samtidigt är det så skönt när de skriver det mesta från början så man inte behöver fundera så mycket. Så nu ska jag under dagen försöka få ihop ett bra svar och skriva med så mycket som möjligt så konversationen går fort framåt.
.
Igår kändes allt så självklar att jag ville åka till familj #1 men nu så är det samma virrvarr i hjärnan igen! Kanske är det här en bättre familj?
Men å andra sidan om man ska dra det till sin spets så kanske det är säkrare att åka till familj #1 eftersom båda föräldrarna arbetar där tillskillnad från familj #3 där mamman ska plugga i 3 år.
Åhh tänk om jag bara kunde luta mig tillbaka ibland och bara låta saker hända på de sätt de var menade att göra. Även om det är jätteroligt att prata med olika familjer, och det är klart att det inte går att förneka att man blir smickrad när man hör från nya familjer, så ska det bli så skönt när jag har hittat min familj och vet var jag ska och när.
Jag överlevde!


Samtalet gick över förväntan och efter en stund kändes det helt okej att prata engelska och jag tänkte knappt på det. Jag fick prata med hela familjen och jag fick också en liten rundvandring i huset, och oj vilket fint hus de har! Au pairen bor på tredje våningen och hade ett litet men väldigt fint rum och en toalett alldeles utanför.
Skickade ett dokumet till dem tidigare i veckan med fler bilder på mig och min familj, hundarna och vårt hus och jag blev så glad när dottern visade att de hade skrivit ut det och tittat på det!
Så nu känns det i hela hjärtat att jag vill åka till dem. Mamman lovade att återkomma om någon/några veckor med datum och så vidare och förhoppingsvis så vill de att just jag ska komma till dem. Det som dock skuggar min blå himmel just nu är att mamman var ärlig och berättade att de är i kontakt med en annan tjej ocså som är intresserad av att komma till dem. Så nu är det bara tiden som kan utvisa vad som kommer att ske.
Skakiga händer och en smula illamående


Ja har i alla fall förberett ett papper med en massa frågor om jag skulle få total hjärnstopp, men förhoppningsvis så pratar de på så jag hinner slappna av lite.
Uppdatering kommer självklart senare!

Nervös tjej!
Kan huvudet spricka av tankar?


Ända sen jag var 15 år har jag velat åka som au pair och nu börjar det närma sig med stormsteg. Och visst känns allt jättespännande och ta mig inte fel nu, jag ser verkligen fram emot det här. Men just nu känns allt bara som en enda röra! På söndag ska jag skypa med en familj och på något sätt har det länge känts som om de är den rätta familjen och jag har länge trott att jag kommer att välja dem förutsatt att de vill ha mig.
Men nu när den tredje familjen hörde av sig så snurrar det till allt. Av någon anledning fick jag en sån bra känsla angående dem och nu vill jag veta allt om dem.
Tror den här förvirringen beror på att jag är rädd att säga nej till "rätt" familj. Men hur vet man egentligen vilken familj som är den bästa? Och hur vet man när man hitta dem?
Eftersom jag är ett kontrollfreak är det så svårt att inte veta allt. Men jag antar att tiden får utvisa vilken familj det blir. Kanske blir det inte någon av dessa två.
Match #3


Jag kontaktade den här familjen för några dagar sen och idag fick jag svar från dem. De vill anställa en au pair då mamman ska plugga till barnmorska,och eftersom jag hade skrivit i min profil att jag senare tänker plugga till just barnmorska så var speciellt mamman väldigt intresserad att höra mer om det.
Jag fick deras hemmejl så jag skickade ett brev idag och nu hoppas jag på att de svara snabbt så jag får veta mer om dem.
2012-03-01


Så nu är det bara att påbörjar sammanställning och nedskrivning av mina frågor till dem. Jag kommmer nog att vara skapligt nervös så det känns bra att ha frågorna på print utifall jag får en blackout!
Återkommer på söndag!