Nu börjar jag återigen se ljuset på influensatunneln...

Av någon anledning förvandlas jag alltid till en liten barnrumpa när jag drabbas av sjukdom. Jag nästan drunknar i självömkan och önskar att någon var med mig 24/7 för bara ta hand om mig. Influensa är inte kul på en fläck,men nu börjar jag äntligen känna mig lite mer människolik. Tänk vad en dusch kan göra!

 

Nu har min längtan efter våren kommit. Hur mycket jag än gillar julen så är det dags för något nytt. Kanske ska jag försöka göra en kraftansträngning idag och städa bort julen i mitt rum. Upp med andra gardiner och ställa tillbaka min fina fönsterlampa. Försöka börja packa. Tänk att jag flyttar om bara 6 dagar! Hittills har flytten känts så avlägsen men nu närmar den sig med jättekliv och jag är inte alls förberedd. Men som jag en gång läste i ett ridhus: Allting går. Och går det inte så går det ändå.